Latino Lover

Förra helgen var det dags att känna på Latino Lover igen. Trots något blöta förhållanden efter ett ihållande snöfall gick det bra, riktigt bra. Tina repeterade ståstarten och jag satte sittstarten för första gången. Det var vår lilla bruleé-puddingsbrännare som precis lyckades torka alla grepp, nästan, innan den gick sönder. Den fick visserligen lite hjälp, med att gå sönder, eftersom jag tappade den i en sten. Nu kan vi äntligen unna oss en riktig brännare...

Film från Fiby

Vissa dagar är lite bättre än andra...

I söndags var vi på väg till Jumkil för att testa lite nya problem, men vi blev istället övertalade att åka till Fiby. Fiby har ju blivit lite av en hemmaklippa för våran del, dels för att det är så fint där och öppet och soligt, men också för att barnen älskar att klättra runt på och mellan alla stenar där. Just i söndags var barnen på extra gott humör eftersom vädret var strålande och det fullkomligt kryllade av lekkamrater. Vi vuxna hade också flera lekkamrater där och vädret var sådär perfekt som bara en inbiten bouldrare kan önska. Soligt, men ändå inte för varmt (bra "stick" alltså). När det senare visade sig att både Tina och jag var i strålande form så blev känslan än bättre. Tina betade av några gamla godingar innan hon avfärdade sitt projekt Ena foten i bäcken och istället gick på Tottes hund. Själv började jag känna att det kanske var dags att testa mitt projekt, sju 7a på en dag. Tina gjorde processen kort med Tottes hund och gled upp oförskämt lätt mitt i solgasset. Själv hade jag stora problem. Jag började beta av några andra problem istället, Ena foten i bäcken, Förlös, Dogstory och Långa farbrorn. När Jag sedan klarade Fred is dead var jag bara tvungen att testa Tottes hund igen och då hade molnen börjat hopa sig och temperaturen sjunkit lite, precis som på beställning. Nu kom jag upp och således fick vi göra ett stopp vid noshörningsblocket påvägen tillbaka till bilen. Sweet and sour gick förvånansvärt lätt och så var projektet fullbordat. Vilken dag. Några av problemen fastnade på film, men kamerabatterierna gillade inte de låga temperaturerna lika mycket som vi...

King Louie på film!

Så blev det ihopklippt en liten film från Nåsten och King Louie. Först lite misslyckad svängdörrsbeta följt av två sends denna kalla och blåsiga dag.

Påskplaner

Ibland får man käppar i hjulet. Då är det bara att tänka om.
Den tilltänkta resan till Västervik blev inte av. Kändes lite riskabelt att ge sig av på en längre resa när ett av barnen kräkits. Men vet liksom inte om hela husvagnen ska förvandlas till kräkssjukestuga istället för klätterresasovställe.
Det blev ju ganska bra ändå.
Påskhelgen bjöd i de Uppländska skogarna på finfina klätterförhållanden om än något kallt.
Skärtorsdag spenderade vi i ett ganska blåsigt Källberga. Mats hade en jamskola vid en av sprickorna han hittat. Jag måste dock erkänna att jag ganska snart gav upp, det gjorde ju för ont. Mesig, jag? JA!
Dagiströtta barn roades med att leta påskägg som gömdes i grottorna.
Långfredag var det ju ett återtåg på vintervädret men en joggingtur han vi med och så en härlig påskmiddag hos mormor med syskon och kusiner, mysigt.
Påskafton i Nåsten/Enköpingsvägen med bara en bebis att serva, som dessutom sov mesta tiden, hur soft som helst. Storpojkarna fick leka hos kusinerna. Vinn-vinn som man säger. Dessutom fick jag ticka av ett gammalt projekt som det var två år sedan jag försökte på, King Louie. Som tur var hade vi filmat de tidigare försöken så jag behövde inte sätta mig där och försöka komma på all beta igen. Det klarar inte min amningströtta hjärna!
Emil var grymt nära på Latino Lover ss. Nils hade dock tröttnat vid det laget och ville hem till brorsorna. Eller vem var nu tröttast egentligen;)
Påskdagen bjöd på strålande sol i Fiby. Nils fick premärgrötas på en padda. Korv och mashmallowsgrillning, påskäggsletande (som påskharen gömt även här)schysst sällskap hjälpte till att förgylla den dagen ytterligare.
Annandag påsk avslutades med en lätt joggingtur med en vid det laget ganska trött kropp och framför allt sådär härligt slitna fingertoppar.
Det blev inga mer kräkor.
Västervik finns ju kvar. Kanske Krisit flygare passar för en tripp dit.