Glamour?

Klätterfamiljsglamour. 

Varm choklad och nybakade surdegsbullar till barnen. 

Brännare till far. 

Och ett pers till mor. 

Visserligen hann vi varken handla eller laga middag. Så på vägen hem plockade vi upp pizza och sushi. Minstingens nattblöjor fick mamman snällt knata iväg och köpa strax innan stängning. 

Att ta hand om sådant här...

Finns det andra grå novemberdagar till. 

Tio år går fort!

För tio år sedan satt Emil och jag i ett badkar i Calpe på en av alla klätterresor och drack öl.

Från ingenstans trollades det fram en ask med Au i form av två ringar och den självklara frågan var.

Vill du gifta dig med mig?

Det lika självklara svaret blev 

JA!

Sju månader senare stod vi i Öregrunds kyrka och sa ja till varandra ytterligare en gång och vi var gifta och dansade brud"vals" till Peps Perssons "Oh Boy!"

Sedan, nästan exakt ett år senare, knackade Linus på och sa att det var dags att komma ut och ge oss en lektion i hur det är att vara förälder. Denna lektion har nu pågått i åtta och ett halvt år.

 På våren 2007 får Linus följa med på sin n:te klätterrresa. Nu testar vi bouldering i Kjugekull

 I Maj 2008 tyckte Melker det var dags för oss att påbörja vår lektion i hur man gör som tvåbarnsförälder.
Linus, nu redan 22 månader,  är snabb på att
-Mussa bäsen!

Melker får fira sin ettårsdag i Fontainebleau, och här på Teneriffa, har han hunnit bli ett och ett halvt år

Familjens reslust tar aldrig slut och den första Fontanresan gav mersmak. De franska leksakerna är ju dessutom superroliga så vi gör tradition av det hela och firar även Melkers två-årsdag, maj 2010,  i Fontainebleau.

 2011 är det dags för "tjockisklättring" igen. Somrarna spenderar vi gärna på klipporna i Bohuslän.

Eftersom det kom en bebis mellan hoppade vi över födelsedagsfirandet ett år men 2012 är vi med på banan igen och firar Melkers 4-årsdag
i Fontainebleau.

Ett annat favoritställe som är gemensamt för hela familjen är Åland. Hit rullar vi med husvagn och njuter av perfekt sten och härliga miljöer som passar alla.

Tio år senare firar vi de gångna åren på vår gemensamma favoritplats under en sten, iförda våra kritiga, skitiga favoritfinkläder, lite småfrusna, ont i fingertopparna, men med varmt kaffe i magen och ett tydligt mål i sikte, att komma upp. Sommaren 2014 har vi plötsligt tre barn som själva går till lekparken på campingplatserna vi hänger vid. Ingen kan ana var vi är om ytterligare tio år...

Höstcrisp

Nu kommer höstcrispet!

Visst känns det i luften. Helgplaner smids redan på måndag förmiddag. Att gå ner till 80% tjänst känns ju helt rätt. 

Fortfarande dock så många stenar att komma upp på, så begränsat med tid. 

Listan är lång och blir av någon magisk anledning inte kortare utan ständigt längre. 

Som småbarnsförälder är det till att välja med omsorg. Så här går diskussionen kring klätterplanerandet hemma i det Splundbergska recidentet. 

-Prins Valium kanske!

-Nej just det, där är det myror. Då får Nils panik. Det får vi spara till mitt i veckansessionen. 

Hmmm, vad säger vädret? 

-Fuktigt, ok, inte hemliga dalen då. 

-XX! Nej, dålig hud på höger långfinger. 

- Är du upplagd för projektet då. 

- Njae, känner fortfarande av vänster armbåge från förra gången. 

- Källbergahygget! Ja, fast det kommer att vara skitmycket folk. 

- Ja, det blir bra, jag känner ändå mest för att fika och då är det ju trevligt med trevligt sällskap. 

Osv, osv...

Angenäma problem vi har. 

Nu ska jag bara se till att bli av med käftvärken efter bortopererad visdomstand från helvetet. Sen ska jag  se vad den här tanten egentligen går för!

Gräsänka

Känner mig rätt duktig när jag packar tre barn och husvagn och drar iväg "själv" till landet för några dagar. Laddar med film til de små och kaffe och"sommar" till mig.

 Efter bara tre kisstopp är vi framme. 

Emil på nöjen och fältarbete i elva nätter. Det kan ju inte lägga sommarlovandet på is heller. 

Vi badar, myser, busar och käkar kakor  tillsammans med kusinerna. 

Morgonutsikt som inte går av för hackor. 

Inte en enda löptur fick jag till heller pga envisa magåkomman från Bohuslän. Men  jag var sist ut i familjen. 

Med dessa temperaturer vistas man helst på sjön. 

Morbror Calle visar prov på förarbeviset. 

Ingen klättring på två veckor nu och, mycket märkligt, men det känns helt ok. 

Tror att fingrarna mår bra av det. 

Epic summer

- Neeeej!!! Jag vill sova i husvagnen gråter Nils vid nattningen hemma i söndags strax efter hemkomsten. Vi andra kunde ju faktiskt bara hålla med.
Efter fem (behöver jag säga fantastiska) veckor på Orust och i Sotenäs kommun är vi hemma igen.

Hur ska det gå nu då när vi inte kan bada i havet varje dag och ta kvällsdopp varje kväll?

Från kvällsklättring mot kvällsdopp.

Vrångebäck by night.

Barnpassning av den lite mindre ansträngande sorten.

Beachlife, eller hur man spottar andra klättrare på stranden.
1. Kolla vad de har som vattenflaskor.
2. Kolla förhårdnader på ovansidan av tårna.
3. Om du behöver fusket, kolla vad de har som strandlektyr.

Strandkonst på Skaftö.

Jaha, klättringen då? Det är egentligen lite tokigt av oss att vi har klättrat över huvud taget. Men människan är ju anpassningsbar och bara stranden hade nog blivit lite trist fem veckor i rad. Eftersom vårt semesterdygn levdes på lite annorlunda tider än genomsnittsbarnfamiljen lyckades vi få till sena kvällspass med våra fantastiskt tålmodiga små avkommor.
Vi (jag) steg upp vid 11.30 tiden, avslutade morgonkaffet och legobygget vid 13/13.30, strand mellan 14 och 18, om vi hade tur blev det någon slags lunch där, vid 18.30, då temperaturen  "bara" var 27 grader, drog vi till klippan och hängde där till kl. 22 då vi åkte och kvällsbadade. ibland körde vi strand/klättringskombo, se nedan.
När vi dessutom har haft den lyxen att bara klättra på nya saker spelar det inte så stor roll (haha) hur det går, men det har ju faktiskt gått bra!

Beachbouldering när den är som varmast, Ulorna.

Rekmackan, Fjällbacka.

Topp ett på min lista bland problemen jag fick klättrade var "Dogma" på Häller. Väldigt unikt och absolut inte något som passar mig men vansinnigt roligt!

Som bästa helhets området klättermässigt delar Häller och Fjällbacka första plats.

Vackrast var Skaftö och Ulorna. 

Strandnära bouldering på Skaftö.

Lite vanligt turistande gjorde vi också, Nils fick åka "säjanbåten" några gånger, Melker fick prova ny minigolfbana, vi har fångat en miljon krabbor, svalt salt och sötvatten, bränt oss på brännässlor men inte av solen, vi åt glass i bilen med AC för annars smälte glassen bort direkt, vi har köpt färska räkor och havskräftor för summor vi helst inte tänker mer på, vi drack tjusiga Mojitos i början för att sedan bli mer och mer lata för till slut drack vi ljummen rom rent och tyckte att det var kanongott, vi har grillat med trevliga människor som sällskap, vi har plåstrat skrubbsår, blåst upp 435 simpuffar och torkat svetten ur ögonen.
Sommaren 2014 kommer nog att gå till vår historia som något av det lyxigaste vi har varit med om!

Vi kör Solsidansightseeing med båt Kunghsamn-Smögen.

Nya vyer

Sedan en dryg vecka tillbaka har vi nu boat på Örns camping strax utanför Kungshamn.
Vi har bytt tyska, holländska och göteborgare som grannar mot norrmän och värmlänningar.

Invigning på nya bostället med nyfångade havskräftor, nakna vid matbordet kl. nio på kvällen, ja Nils alltså, kräftorna var visserligen också nakna.

Hm, hur var det nu igen?

Värmen sköljde åter över oss som ett våtvarmt omslag och vad man än tar sig för känns det som att röra sig i sirap.
Detta oavsett om vi försöker få i väg fem överhettade familjemedlemmar eller ta oss upp för heta stenar.

Ett problem i Häller, 

Borstnings"hjälp".

Är det värt det? Lätt, i alla fall när vi sedan sitter där vid badet kl. 22 på kvällen och njuter av det rosa skådespelet över himlen.

Kvällshimmel över Tosteröds vatten

Trötta. glada och tillslut svala.

Vissa dagar spenderas bäst på minigolfbanan. Då gör vi oss också förtjänta av glass, igen.

Ett besök på Nordens Ark.
Alla barnen var rörande överens om att hoppa höskulle var bäst!

Lite loppisfynd. Ett Norskt emaljerat fat och en ljusstake från Ystad Metall.

Nu har vi återigen lyckats med bedriften att istället för att vara klätternöjda snarare vara klätterbesatta! Vi blev nyligen nerspolade från Vetteberget i Fjällbacka så dit måste vi igen. Jag har vittring på "Trähästproblemet" i Häller så kommer temperaturen bara under 23 grader vill jag dit igen. Emil fick ihop "Dogma" i Häller, vilket problem! Walkers arete hittade vi tillslut trots att markeringen på 27 crags låg på fel sida vägen, den såg cool men hög ut. Nr vi tillslut efter envist letande hittade rätt var klockan för mycket även för oss så vi åkte och badade i stället.

Vi har inte orkat transportera oss ner till Ulorna, men om vi bara blir av med lite semesterseghet så ska vi nog få dit oss också. Nu ska vi bara försöka vrida dygnet lite rätt så att vi inte äter frukost kl 12. Målet är kl. 10, får se hur det går!

Emil i Tullboden på Evas vägg, knepig catch.

Semester

Semestern 2014 börjar bra.
När vi kliver ur bilen på Stockens camping på Orust, natten mot tisdagen, har vi den uppländska kylan i kroppen och jag förbereder mig på en köldknäpp. Vad händer då, nä, vad är det här, varmt!?
Det visar sig att Orust verkar ha välsignats med sommarvärme!

Nu njuter vi av solen och barnen springer omkring som ulliga gulliga prärierävar på den ganska så ödsliga campingen. Det känns verkligen som lugnet före Julistormen.

Vi firar bröllopsdag, 9 år!, med klättring, bad och krabbfiske vid Tjörnbroklippan. Mycket bättre än så kan det enligt mig inte bli.
Vi snabbkyler en flaska champagne när vi kommer tillbaka till vår bastuvagn. Champange behöver inte serveras väl kyld, bara man avnjuter den iklädd kritiga kläder och med ömmande fingertoppar.

 

Vi varierar dagarna med en del bad, en del klättring, en del havets hus, en en del krabbfiske.

                                                

Pajmannen, Spökväggarna, Orust

Cobra Commander, Spökväggarna, Orust

Startjugg med förhinder, Spökväggarna