Nu ska här bli andra bullar! Med andra menar jag inte sådana som bakas i ugnen och doftar kanel och inte sådana som bakas i magen och doftar bara underbart. Jag menar klätterbullar. Jag är väldigt bra på att glida undan sånt som jag i smyg står och sneglar på. För att inte tala om alla mer eller mindre bra anledningar jag kommer på för att slipps testa diverse problem.
- Njaeej, den är för tung, för svaig, för crimpig, för hög, för dålig landning osv osv. Men de två sistnämnda anledningarna eller undanflykterna tänker jag med bestämdhet hålla fast vid. Det är helt enkelt inte värt det. Eftersom jag, rätt nyligen;) fyllde tjugofem, och därmed bör ha ett fullt utvecklat konsekvens/risktagartänkande tänker jag att jag har gjort mina månader i rehabträsket.
Det finns andra problem jag kan göra. Nu ska här projekteras!
Tidigare har vi mest åkt ut och klättrar för att få klämma lite sten, få frisk luft i lungorna, mossa i håret och för att få den där lite löjliga känslan av nöjdhet när man står där på toppen av en liten sten. Precis som ett litet barn,
-Haha! Jag kom upp den HÄR svåra vägen.
Nu har jag bestämt mig för att komma upp för ännu svårare vägar och för att det kan få ta fler än tio försök att komma upp.
Så nu ska här skrivas en ticklist, synkad med Emil, utan dess like. Nybakade bullar, barn och paddor ska packas in i bilen och vi ska ut till samma sten om och om igen tills stenens svåraste väg är besegrad, och jag återigen får stå däruppe med armarna i vädret och vråla
-JAaaaaa!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.